50. Kyrkans ängel

*
När Sunny kvicknade till låg hon på en sjukhussäng. Morbror Roy, moster Ruth, Tina och James stod intill sängen.
Sunny stödde sig på armbågen och såg på sin familj.
"Hur gick det med kyrkan?" ville hon veta.
Roy såg på sin lilla systerdotter. Hennes ansikte var rentvättat, men den ljusgula klänningen var sotig och lite trasig.
"Säg nåt då!" skrek Sunny. "Hur gick det med kyrkan?"
"Ta det lugnt Sunny." Morbror Roy satte sig på sängen och höll om Sunny.
"Den är nästan helt nedbrunnen." sa Tina. Hon suckade. "Sunny, hur kan du vara så dum att du springer in i en brinnande kyrka."
Sunny såg argt på sin kusin.
"Sunny är inte dum." hördes en liten röst från dörröppningen.
Där stod Leanne och höll sin mamma i handen.
"Sunny räddade mitt liv. Hon är en ängel. En skyddsängel."
Sunny log mot den yngre flickan.
"Tack Leanne."
"Det jag som ska tacka."
Leannes mamma gick fram till Sunny och gav henne en lång kram.
"Om du inte hade varit så modig hade min lilla flicka inte stått här med oss nu. Gud välsigne dig, Sunny. Du är verkligen en ängel."
"Äh..." sa Sunny generat.
Hon besvarade kramen, sedan såg hon upp på Morbror Roy, moster Ruth, Tina och James.
De log, stolta över sin lilla ängel.
*