Ur Sunny’s dagbok ♥ 7

*
Jag trodde aldrig att dom där jobbiga reporter-människorna 
skulle lämna oss ifred…!
Dom följde oss ända hem - en av dom satte till och med sin fot på verandatrappan… 
Trodde dom att vi skulle bjuda in dom eller?!
Morbror Roy sade till slut åt dom att lämna oss ifred och påpekade 
att vi nu var på privat mark - dom hade ingen rätt att vara där.


Jobbiga reporter-människorna ställde fler dumma frågor till mig 
och bad att få ta en bild till tidningen... (som om de inte hade 
tagit nog med bilder utanför domstolen…)
Men då röt morbror Roy att han skulle ringa polisen om de inte försvann.
Då fick dom bråttom iväg. Haha!


Nu är det sen kväll och jag sitter i min säng och skriver detta.
Egentligen ska jag sova - men det är jag alldeles för uppspelt för!
Jag är så glad att den här jobbiga dagen är över!
Men ännu gladare över att de farliga klan-männen sitter i fängelse! 
Nu är Magnolia en säker och trygg stad för alla och ingen behöver 
vara rädd mer. 
(Tack vare mig, sa Dexter och Sammy Lewis till mig idag.)




Nu ska jag nog släcka…  annars blir inte moster Ruth glad…


Love, peace  & understanding
// Sunny

*